tankeknarkare

Hjärnan min är långt ifrån trött. Ständigt på högvarv.. Färdades bakåt i tiden, back in the days, enbart för att finna svar. Kom jag tillbaka till nuet visare? Nej. Fick jag svaret? Ja. Det var lika enkelt som att andas, självklart. Jag försöker komma ihåg, men komma ihåg vad? Det som aldrig funnits eller kommer finnas? Jag vet det. Jag har alltid vetat det. Hur kommer det då sig att man står vid en vägkorsning, man hittar dit man ska men vet ändå inget..